tisdag 5 juli 2011

Tisdag 5/7 Kattliv

Dottern hade varit o kolla på små missebarn häromdagen, hennes härliga  hankatt Limen blev påkörd av en bil och fick åka till katthimmeln....
Då börjar man tänka på missarna som man haft och deras öden:

GUSTEN: min första o kanske den katt som ligger mig varmast om hjärtat, beror nog på att han bodde hos oss i  18  år. Varje natt låg han på mina ben o sov. Gusten var helsvart väldigt smal o smäcker trots att han var kastrerad. När Gusten bott hos oss i 1 1/2 år så försvann han och var borta i 32 dygn, man hitta honom sedan i en silos på en bondgård som låg ganska nära oss, (Vi bodde utanför Enköping då), Han hade säkert gott på kanten på silosen o ramlat ner o inte kom upp,  de var säkert 5 meter upp till kanten med en vägg av cement. Gusten repade sig trots att vetrinären inte trodde de, vi fick ge honom små portioner mat o vatten för att se att kroppen fungerade. Gusten åkte till katthimmeln 08  han hande blivit ormbiten i ansiktet och de gick inte att fixa pga hans höga ålder.
OLLIVER: när våran Gusten var borta  dom 32 dygnen  trodde vi  till slut att  han inte skulle komma hem , utan skaffade en ny misse OLLIVER,  dagen efter vi hämtat Olliver hittades Gusten i silosen och vips hade vi  2 missar, men dom blev kopisar och hade de roligt ihop. Tvärr försvann Olliver spårlöst efter ett år, vi tror att ett lodjur tog honom, som de fanns lo i närheten synd på en going .



PEPSI kallades oftast ´´pepparn`´ hade ingen bild på datan på honom men han var nästan identiskt med Olliver. Pepsi fyttade hem till oss 1993 troligtvis var han en sommarkatt som någon inte längre ville ha, vi bodde inte långt ifrån vägen ner till Härjarö o där finns många stugor... undra hur folk tänker o vad säger man till barnen...  Pepsi fick det bra han, han åt o åt blev sen en stor misse på 10 kilo, han gillade inte mig trots att han bodde hos oss i 16 år, det var mannen i familjen katten höll sig  till, o inte blev de bättre av att jag en dag backade på honom med bilen så att svansen blev skinnflådd o bakbenet skrapat, han hade tur att han överlevde, De var då vi upptäckte att han var döv,så sista åren av hans liv så blinka man ytterlampan några gånger så kom han springande, En supermysig misse som bara gilla mat o inte kvinnor


KIWEE  har ingen bild på henne heller, det var dotterns katt som inte trivdes hemma hos dom när hunden flyttade in, Därför fick hon bo hos oss, nu var vi med tre missar helt plötsligt .Hon var, en liten söt tre färgad kattfröken som var  väldigt femenin o märkvärdig. Hon försvann 2006 vet inte vad som hände henne om hon flytta eller om någon bil körde över henne vi letade annonserad men inget spår av henne, hoppas hon har de bra o trivs vad hon nu är någonstans, 
ELSA: Så fick älsta dottern kattungar  de var våren 07 , ja kattmamman fick ungar inte Johanna. Då blev vi med tre katter igen. Pauline fastnade  för fröken Elsa  ( Bilden  är dålig) en stålgrå o vit missefröken  som snabbt charmade hela familjen, Vi hade haft  henne ett år, så mötte hon sitt öde på Strömsbergvägen, en bil körde över henne och hon fick skjutas, en hemsk lördag för oss, men vi tänder ibland ett ljus för Elsa (hon har en lite grav)  

ELIS; bor hos oss nu o har gjort de i  4 år, Elis föddes i huset som jag bodde i på Ostronet innan vi flyttade till Räkvägen. Han är stor herre med små öron och ett hett temprament, han är lite av the king of the road. Gullig o snäll riktigt kompis med barnbarnet men vi andra får ibland både riv o bit märken när det inte passar honom, Jag var tvungen o kolla med vetrinären om han hade ont någonstans som han var så sur-misse, men helt frisk o hon sa vissa katter är såna. Elis kan vara en riktigt going oxå de är väl som med människor tuff yta vek inuti. För när Elis var liten sov han på en filt o den filten sover han ofta på, vi kallar den Elis Snuttefilt, om han är inne på natten då är det i mitten i dubbelsängen på snuttefilten hans givna plats. När Elis är på gosig då är han så jäkla mysig, en herre man absolut inte gör som man vill med

TORKEL: har ofta smeknamnet Torkan, han har en otroligt tät päls  lite halvlånghårig med en yvig svans, hans mamma var långhårig, Han tror att matskålen rymmer så han springer ut o in o kollar att den är kvar, ett riktigt matvrak. Lite småhispig misse med då säger vi lite skämtasamt han kommer ju från Östervåla!! Torkan är en going som ofta tar en powernaps på rygg, och natten vill han helst tillbringa på min kudde o helst då snutta lite på håret, ogillas av mig, En gomisse som det blir stora bolltusar av ,så han håller dammsugaren igång ofta med att ta bort hårbollar.


Detta blev ett långt inlägg om alla våra missar vi haft under snart 25 år, det har funnits andra djur i vårt hem oxå men de tar vi en annan dag, Nu vill Torkan ha mat/ Lena

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar